JägarklarHjortvilt och vildsvin
Kronhjort (Cervus elaphus)
Vårt näst största hjortdjur, ofta kallat kronvilt. Stammen har ökat och spridits från Skåne till stora delar av södra och mellersta Sverige.
Jaktstatus: Jakt främst inom kronhjortsområden/kronhjortsskötselområden (länsstyrelsen); allmän jakttid på årskalv i större delen av landet
_hind.jpg){kind=link}
Kännetecken
- Högbent och långsträckt; hjortens mankhöjd omkring 120–150 cm
- Rödbrun sommarpäls och gråbrun vinterpäls; ljus akterspegel och kort svans
- Hjorten bär grenade stånghorn med många taggar och får en kraftig halsman under brunsten
- Kalven är vitprickig de första månaderna
Förväxlingsarter
Kan förväxlas med älgko och dovhjort. Kronhjorten har mörka ben och ljus spegel (älgen har ljusa ben och mörk bakdel), och den saknar dovhjortens långa svarta svans.
Levnadssätt och föda
Äter gräs, örter, ris, skott och bark och kan orsaka barkskador på gran. Brunsten sker under hösten, då hjortarna brölar högljutt och samlar hindar. Kronviltet har mycket god hörsel, lukt och syn och lever i flockar med hindar och kalvar.
Spår och spillning
Klövspår som är större och rundare än rådjurets. Hjortens bröl under brunsten kan höras på flera kilometers avstånd.
Jakt och regler
Kulpatron klass 1 krävs; slug är inte tillåten för kronhjort. Eftersökshund ska kunna finnas på skottplatsen inom två timmar. Jakttider och tilldelning inom kronhjortsområden beslutas av länsstyrelsen.
Fler arter i gruppen hjortvilt och vildsvin
Källor
- Kronhjort – Svenska Jägareförbundet
- Jaktförordning (1987:905), ändrad t.o.m. SFS 2026:1693 – Riksdagen
- NFS 2023:8 om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt – Naturvårdsverket
Jakttider och regler ändras. Kontrollera alltid aktuella bestämmelser i jaktförordningen och hos länsstyrelsen innan jakt.