Jägarexamen – frågor om jaktmetoder

Förklaring: Vid sträckjakt ställer sig jägaren längs flygvägar där fåglar som änder, gäss eller ringduvor passerar, ofta i gryning eller skymning. Fåglarna flyger mellan nattkvarter och födosöksplatser. Säker identifiering av art och avstånd är avgörande.

Förklaring: Vildsvinsfällor ska vara försedda med larm, får bara betas med oförädlat vegetabiliskt foder och ska ställas in så att ingångsöppningen är högst 55 cm hög. En fälla med larm ska vittjas snarast möjligt efter att larmet gett utslag.

Förklaring: Får viltet vittring av passkyttarna vänder det ofta eller smiter ut på andra ställen. Därför planeras passen så att vinden inte bär skyttarnas lukt in i såten. Hänsyn till vind kombineras med terräng och säkerhet.

Förklaring: Jaktförordningen säger att björn bara får jagas från en timme före solens uppgång till och med två timmar före solens nedgång. Går solen ned 20.30 ska jakten alltså avslutas senast 18.30. Gränsen ger ljus nog för säker identifiering, för att bedöma skottet och för att hinna påbörja ett eventuellt eftersök.

Förklaring: Vildsvin har mycket gott luktsinne. Om vinden går från dig mot åteln kommer grisarna att få vittring och undvika platsen. Även från ett högt torn kan vittringen nå djuren, så placera tornet efter den vanligaste vindriktningen.

Förklaring: Passjakt hör ihop med drev: viltet drivs mot de väntande skyttarna. Vid vakjakt sitter jägaren på en plats där viltet förväntas komma av sig självt, till exempel vid en betesplats eller åtel. Båda kräver tålamod och god kunskap om viltets vanor.

Förklaring: Säkerheten vid drevjakt bygger på att alla vet var övriga skyttar och drevfolk befinner sig. Den som lämnar passet kan hamna i någon annans skjutsektor. Därför ska man stå kvar tills jaktledaren meddelar att såten är slut.

Förklaring: En stötande hund, till exempel en spaniel, söker tätt framför jägaren och stöter upp fågeln utan att först ta stånd, så att jägaren kan skjuta inom hagelhåll. En stående hund söker brett och tar stånd orörlig när den får vittring, och jägaren går fram innan fågeln stöts. Metoderna kräver olika hundar och olika beredskap hos skytten.

Förklaring: Räven drar gärna iväg långt och kan gå i gryt, medan haren oftare går i bågar inom sitt område. Passen behöver därför placeras vid rävens kända övergångar, och drevet kan bli långt. Jakt med drivande hund på räv är tillåten från 21 augusti.

Förklaring: I stora skogsområden kan hundjakt, antingen med drivande eller ställande hundar, få vildsvinen att röra sig mot passkyttar. Hund som förföljer vildsvin får användas 1 augusti–31 januari. Hundarnas säkerhet och tydliga skjutregler är viktiga.

Förklaring: Älg får enligt jaktförordningen jagas från en timme före solens uppgång till och med en timme efter solens nedgång. Under timmen efter solnedgången får jakten bara bedrivas som smyg- eller vaktjakt – vakjakt som din är alltså tillåten till och med 18.20. Du måste ändå kunna identifiera djuret och se kulfånget säkert.

Förklaring: Enligt 5 § NFS 2026:1 avses med lockmedel både foder av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung och doft- eller smakämnen som i allt väsentligt saknar näringsvärde – tjära nämns som exempel. En plats där lockmedel placeras för att locka till sig vilt är en åtel enligt 6 §, och då gäller föreskrifternas regler för åtling.

Förklaring: Lockning kan locka fram både bockar, getter och kid. Under augusti är bara hornbärande rådjur jaktbara; kid får jagas först från september och då bara som smyg- eller vakjakt. Identifiera därför djuret säkert innan du skjuter.

Förklaring: Vid jakt med trädskällande hund, ofta en spets, söker hunden upp skogsfågel som lyfter och sätter sig i ett träd. Hunden ställer sig under trädet och skäller, och fågeln fokuserar på hunden. Jägaren använder skallet för att smyga fram och skjuter fågeln i trädet, där kulfång och säker skottvinkel måste bedömas noga.

Förklaring: I tät skog är det svårt att se rådjur på smygjakt. En lågbent drivande hund, som drever eller tax, får rådjuren att röra sig lugnt längs sina växlar förbi passkyttarna. Från 1 oktober får hund som förföljer rådjur användas.

Förklaring: Vid gåsjakt i gömsleråd är risken stor att någon svänger med vapnet längs raden mot sina kamrater. Bestäm sektorer i förväg och skjut bara framåt inom dem. Låga fåglar kräver extra försiktighet.

Förklaring: En växel är en återkommande passage där viltet brukar gå, till exempel mellan två skogspartier eller över en myr. Den som känner växlarna kan placera passkyttarna där viltet sannolikt kommer. Det ger fler och lugnare skottchanser.

Förklaring: Jaktförordningen tillåter att ficklampa eller liknande lampa används vid jakt på bland annat grävling, räv, mård och vildsvin när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund. Ljuset behövs för att identifiera djuret och placera ett säkert skott på nära håll. Kontrollera också grävlingens jakttid och att hunden inte står i skottlinjen.

Förklaring: Rådjur får normalt bara jagas från en timme före solens uppgång till en timme efter solens nedgång. Länsstyrelsen får i enskilda fall besluta om undantag, och när skyddsjakt beviljas prövar den myndighet som beslutar om jakten frågan om undantag från dygnstiderna. Utan ett sådant uttryckligt undantag gäller de vanliga tiderna även vid skyddsjakt.

Förklaring: Enligt 9 § NFS 2026:1 får det vid åtling med lockmedel av animaliskt ursprung per vecka och åtelplats inte användas mer än en kropp från ett landlevande djur (hel eller i delar, oavsett vikt), delar av ett eller flera landlevande djur på totalt 25 kg, eller fisk på totalt 25 kg. Gränsen på 3 kg foder per dygn gäller i stället i områden med utfodringsförbud, och inte vid åtling med vilt.